Sigges Sida

Sigges Sida

Kolmilan.

BerättelserPosted by Sigvard Thursday, August 16 2007 10:24:17

Kolningen pågick som mest under kriget.

Veden höggs på våren och försommaren så att den skulle vara torr till hösten. Man letade upp en bra botten, som låg bra till för veden. Man ville ju ha medlut då kolet skulle forslas bort från milan. Då kolbotten var utvidgad till den storlek man ville ha på milan, på mitten av botten satte man Gubben eller (Kungen). Längst upp på gubben spikades en triangel, mot den restes de första stockarna som då bildade ett hål (Tändtrumman i vilken man tände milan). Från tändtrumman och ut mot kantan lades stockar och på det lades ett golv som bildade rökkanaler under milan. Sedan all ved var rest runt Gubben började risningen av milan, riset var till för att inte stybben skulle rasa in mellan stockarna. Sedan täcktes milan med stybb och jord. Milan är nu klar för tändning. Man gör då en stor brasa uppe på milan och när man för en stor glödhög rakar man ned detta i tändtrumman och fyller på ved. Sedan täcker man tändhålet med ett trälock, lägger halm eller ris och fyller på stybb och täcker tändhålet. Elden får nu luft från (Fotrymningarna) Draghålen som tagits upp vid milans fot. Milan tvingas nu att börja kola. Man får öppna trumman ett par gånger för att fylla mer ved innan milan börjar kola. Får man inte ut slaggen eller den bränbara röken kan milan slå, (Milan slår). Vilket brukade inträffa under det första dygnet. Stybben kastas av och de var att snabbt täcka det igen innan milan fattat eld. Det finns ingen mila som är lik den andra, milan är en (hon) lynnig och oberäknelig.

  • Comments(0)//sigge.warpgate.se/#post131

Kolargubbens dagens rätt.

BerättelserPosted by Sigvard Tuesday, May 15 2007 20:35:54

Storskogens dagens rätt.

Gör en smet av vetemjöl, sallt och vatten.
Konsistensen ska vara lösare än pankakssmet.
Stek saltat fläsk, "helst amerikanskt" mycket flott. slå sedan smeten över fläsket.
Vänd bullen i luften och stek andra sidan.
Mycket gott. " Ätes med lingonsylt"

"Det är viktigt att stekpannan är riktigt het annars blir bullen seg.
En "riktig" kolbullstekare använder aldrig stekspade eller annat verktyg för att vända bullen, utan vänder genom "kastupp-metoden.
I skogskojjorna sade man att en riktig kolbulle skulle ut genom skorstenen och vända för att bli riktigt bra"

  • Comments(0)//sigge.warpgate.se/#post65

Verktyg för att göra en Tjärdal.

BerättelserPosted by Sigvard Thursday, May 10 2007 14:56:33

DET HÄR BEHÖVER MAN.
Stubbrytare eller spett: För att bryta med.
Spade: För att skotta jord med.
Lompyxa:Tung Yxa för att grovklyva stubbarna.
Vanlig yxa:För att finklyva.
Kniv:
Hammare:
Spik:
Klubba:För att slå ihop dalen med.
Kålharka:För att samla ihop kolen med.
Kålsoll:Föt att sålla bort jord och stybb ur kolen.
Körel:För att öppna och stänga drag.
Skogstorv och jord:För tätning utanpå dalen.
Tjärtunnor eller plastdunkar:För att samla tjäran i.
Takspån eller tjärpapp:Täckning under tjärveden.

  • Comments(1)//sigge.warpgate.se/#post53

Vist vili vä hava bonska kvar.

Bonska ordPosted by Sigvard Tuesday, May 08 2007 08:44:49

Västerbottensbonska.

Abbar.= Aborre. Aindjant.= Enformigt. Aira.= Öron. Airsnårr.= Trollslända. Andörja= Skidspår. Anren=Skider. Aitt.=Ett. At.=Åtta. Antjelitt=Ynklit. Aiterong.=Finne, "akne". Asä.=Också. Ajeln.=Kornax. Avit.=Avigt. Arshåle.=Ändan. Arbait.=Arbeta. Aren.=Årorna. Annäs.=Andas. Allri.=Aldrig. Aderst=Annanstans. Agga=Bakströmm. aintj=Änka. Ajeln=Kornax. Aintjes=Beklaga. Annlit=Lejja. Al=Potatisgrodd. Anlit=Lejja. Armest=Knappt. Astöle=Frånstulen. Atseienn=Uppmärksamm. Atslapp=Återstod. Attabak=Bakåt. Aulre=Alved. Avisjon=Aktion.

Blister.= Vissla. Baj.=Böj. Blåmmen.=Blommor. Böglesä.=Skrynglig. Banken.=Bänken. Bråtas.=Brottas. Blait.=Blöt. Branbära.=Hallon. Brånnä.=Vattenbrunn. Brånne.= Brunnit. Brånne opp.=Brunnit upp. Brånne ne= Brunnit ner. Böitta.=Bytta. Börstn.=Borsten. Blait.= Blöt. Blait oppsä.=Blöta upp sig. Beltä.=Bältet. Båsk.=Buske. Båsken.=Busken. Baina.=Benen. Bakenn.=Bakändan. Braut.=Bröt. Blask.=Blinka. Baislä=Betsel. Börning= Hus eller stuga

Djäravä.= Svårt. Dji dä, int.= ge dig, inte. Djaita.=Geten. Djörja.=Lervälling. Döuv.=Du. Djönninga.=Götsel. Djett.=Måste. Darje.=Barr. Djamsä.=Gömma sig. Djäravä.=Svårt. Djaiting.=Geting. Dörn.=Dörren. Djaisp.=Gäspa. Djerö.=Flitig. Dammena.=Domna bort. Döngut.=Skitigt.

Evighaita.=Evigheter. Eingerst.=Ingen stans. Einersti.=Längst inn.

Fusä.= Ladugård. Fir.=Fyra. Flövvun.=Fluga. Fela.=Filen. Filtjettn.=Filtäta. Frammana.=Frampå. Flin.=Le. Fajjen.=Uppåt. Flair.=Flera. Fegsnörä.=Bilbälte. Fatä.=Fatet. Flåtöt.=Flottigt. Faita.=Fettet. Fengrä.=Fingret. Fjuna.=Avta. Fölöt.=Färdig. Före.=Farit. Flair.=Flera. Feines deil.=Finnas till. Ferel.=Fjäril.Fali.=följa.

Graipa.= Grepen. Gråbba.=Gropen. Gruvsä.=Gruva sig. Grajen.=Grejjer.Grantökt.=Känslig.

Haigaffeln.=Högaffel. Hämtarn.=Hinken. Hajjbåla.=Höbörda. Henne.Hänt. Henren.=Händerna. Hädderna.=Dedär. Hair.=Höra. Hurves.=Skakas. Höms opp böxen.=Dra upp byxerna.Ham.=Hem. Hammanä.=Hemmanet. Hårt.=Hörde. Hajjä.=Höet. Hongrö.=Hungrig. Hammarn.=Hammare. Hail.=Hel. Hajjä.=Höet. Haitt.=Varm. Haitä.=Hette.Hakateint.=Snarstukken.

Idissel.=Tugga om. I Isint.=jag ids ej. I.=Jag. I ska.=Jag ska.

Jig.=Jag. Jammendeil.=Jämna till. Jola.=Jorden. Jammen ut.=Jämna till. Jamt.=Jämt. Järmes.=Klaga. Jig ha vöre.=Jag har varit.I Ha vöre =Jag har varit.

Kvammena.=Kvävas. Kakuhåle.=mun. Knölut.=Bögligt. Kåx.=Titta. Kroköt.=Krokigt.Kåxiken.=Nötskrika. Kåx ätter:=Titta efter. Kvelln.=Kvällen. Klommerox.=Klantskalle. Kvitter.=Spela. Kåddn.=Kudden. Kårna.=Kallna. Knöl ihop.=Skrynkla ihop.Bräntjäppen.=Spiskroken.

Laira.= Lera. Lantmätarlus.= Häftstift. Langnen.= Fisknät. Lejen=Lien. Lais.=Lös. Lökkes.=Lyckas. Lomp.=Klyva. Laisa.=lösa av. Lutakullsä.=Lägga sig. Lirä.=Lidret. Lödön.=Ladan. Löft.=Lyfta.

Maitraiv.=Metrev. Maida.=Medar. Måsan.=Mossa. Mötje.=Mycket. Maiseln.=Meisel. Måkkaråmme.=Götselränna. Mair.=Mera. Möje.=Mygg. Mårtn.=mörten Mårt.=Mört. Magan.=Magen. Mait.=Meta. Marjan.=Morron. Mjalkbruttun.=Mjölkbryta. Mailseln.=Mejsel. Meinäs.=Minnas. Mjalka.=Mjölken.

Nalta.=Lite. Nesan.=Näsan. Nei.=Nio. Nevan.=Handen. Njus.=Nysa. Nevrä.=Näver. Nermest.=Närmast. Nederåm.=Nedanför. Nagerst.=Nånstans. Nöstä.=Nystan. Nöjtent.=Nytänd. Nöitt.=Nytt.

Ofölö.=Ofärdig. Odjort.=Inte gjort. Ole.=Ordet. Onelitt.=Underligt. Onga.=Ungar. Ovöre.=Ej varit. Ohedeli.= Oärlig. Osmort.=Osmörjd.

Potaten.=Potatis. Pelles.=Röra på sig. Påsan.=Påsen. Pankakun.=Pankaka. Pjusk.=Smyga. Pärän.=Potatis.

Riskasa.=Rishög. Ratjes.=Sträcka på sig. Ron.=Vrån. Rall.=Skvallra. Rain.=Ren. Råstö.=Rostig. Risöt.=Risigt. Raint.=Rent. Rånnä.=Runnit.

Sköffla.=Spaden. Smia. Smedjan. Stangslä.=Stängsel. Sax.=Sex. Smetöt.=Halkit. Skrekkskon.=Skridskor. Skea.=Skeden. Snarö.=Snorig. Sömnö.Sömnig. Sakken.=Säcken. Stommen.=Stubben. Spon.=Takspån. Slean.=Släden. Sleka.=Glapp. Svåli.=Svälja. Svaittes.=Svettas. Storskallesnell.=Trollslända. Spreint.=Springa. Språnte.=Sprungit. Slaiva.=Sleven. Sjia.=Skiderna. Skefte.=Skiftet. Sjong.=Sjunga. Sjonke.Sjunkit. Sjonk .=Sjunka Skakker.=Skakas. Skutte.=Skjutit. Slarvö.=Trasig. Slarva.= Trasan. Snett.=Vint. Skaln.=Huvudet. Snaröt.=Snorig. Snör.=Kasta. Snårt.=Kastat. Smörgasa.=Smörgåsen. Smetöt.=Halkit. Snitsä=Snyta sig. Spjutö=Spetsig.Skir.=Skata.

Tjälan.=Tjälen. Tjangskon.=Näbbskor. Tjörka.=Kyrkan. Tjvå=Två. Trej=Tre. Tjättingen.=Kätting. Tongt.Tungt. Tjerun.=Tjära. Tej.=Tio. Tjivaitn.Vedboss. Tjajjes.=Spysjuk. Tjett.=Tätt. Tjetö.=Kittlig. Töst.=Tyst. Toköt.=Tokig. Takke.=Täcket. Tjvett.=Tvätta. Tjäglen.=Kottar. Tjörmöt.=Dåligt humör. Tjöksbole.=Köksbordet. Tjures.=Trilskas. Tjuröt.=Tjurig. Tanga.=Tången. Tran.=Tråden. Törrverä.=Torrväder. Tjettat.=Täta igen. Tonga.=Tungan. Tenren.=Tänderna. Trönöerla.=Sädesärla. Tvell.=Snurra. Tvellinga.=Tvillingar. Ten eln.=Tända eld. Törstö.=Torstig. Törr.=Torr. Toväsä.=Tova sig. Tjack.Tjock. Törk.=Torka.

Unnerst.=Underst. Utana.=Utanpå.

Veatre.=Vedträ. Vait=Vet. Vetdjeru.=Frågvis.Veakastn=Vedtraven. Vårs.=Var. Vattötjell.=Vattenpöl. Vatjen.=Vaken. Vöre.=Varit. Vårs nagerst.=Var nånstans. Vartn.=Vårtan. Velut.=Virrig. Vorn.=Våren. Våffer.=Varför. Veint.=Vint. Veabål.=Vedbörda. Våffel.=Våffla. Vättun.=Bryne. Vere.=Väder. Vell.=Vänd. Vatjarn.=Väkkare. Vaiva.=Veven. Vattjen.=Vaken. Vartn.=Vårtan.Vårs vara jä.=Var är ni.

Yttersti.=Längst ut.

Återsä.=Ångra sig. Åvana.=Åvanpå. Åstn.=Osten. Åbäkasä.=Göra väsen av något.

Ärtren.=Ärtor. Änner sä.=Ändra sig. Älihåne.=Älghornet.

Öxa=Yxa. Överst.=Åvanpå. Ögel..=Ögla. Öppen.=Öppna.

Att räken oppa bonska:= aitt tjvå trej fir fäm sax sju at nej tej älva tolv trättan fjortan fämtan saxtan sjöttan artan nittan tjugö. trätti förti fämti saxti sjutti atti nitti a hunre.

Kan dö int fein ata
=Kan du inte hitta den.



  • Comments(3)//sigge.warpgate.se/#post50

Utterjakt berättat av min farbror Hugo Bjuhr i Bjurfors

På BondskaPosted by Sigvard Thursday, May 03 2007 11:38:08

Blog ImageHänna henne utterjägarn Hugo Bjuhr i Bjurfars 1940.

Hä var gått om uttern di malån, a han feck jagas nager mane unner veintern. Män uttern jär svårjaga därför att han jär lik mötje ni vattne som oppa lann. Än Hugo hadd opptakt spåra ätter än stor utter nea älva. Han bruke komma fra Rutselfarsn a fara oppätt älva di Bjurbärsfarsn. Uttern var ju ä ättertrakte jaktbyte, för ä utterskinn bruke man fa unjefär 120kr. Än skogsarbetarlön var unjefar 12 kron om dan. Än Hugo a brorn hans än Kalle djort opp än plan häre däm skull vasä taga dän där. Än kalle to oppasä att deilvärk än vaktarkur bårti na tretexskiven, hä var jö kallt om nettren. Än Hugo sto för dän tekniska utrustninga. Ä bilbatteri na snubbeltra än rengklakk a än strålkastar. Utrustnenga plasere däm ut oppa ä lämplit ställ, däm prove utrustnenga a hä sag ut a funjer. Rett som hä var hadd uttern pasere nea isn a var oppi Bjurbersfarsn. Nö hadd deilfälle komme da han skull tagas, än Hugo a än Kalle placeresä eini kurn ytterst trang. Däm hadd hun väsä för att han skull kånna spåra opp uttern. Däm lege a halvsovd da rengannårdninga slo larm. Än kalle sa hä jär no falskt alarm, än Hugo tent strålkastarn a for ut bårti kurn. Mötje riktit uttern hadd pasere, hä syntes vårs han var da än Hugo tent strålkastarn. Där haddn lämne halve mageinehallä ne ätt spårä. Han hadd sen fart timmervägen ne ätt älva, där träffe han storrysja som däm hadd spänd över vägen. Där haddn djort än tvärsvang a lämnä restn a mageinehallä. Sen haddn språnte ne deil Rutsejsfarsn. Hä vart eingen utter dän här ganga, dä enda som henne var att däm hadd ränse magan oppan. Oppa hamvägen var än Hugo oppa dalit humör a grämdes över here hä djekk. Män än kalle sa eingen fara han jär bära större än ann höst.

  • Comments(2)//sigge.warpgate.se/#post35

Skithuse.

På BondskaPosted by Sigvard Thursday, May 03 2007 09:13:53
Blog ImageDö sta dänna sä ensammet a överdjive. Dö dröm dä deilbaka häre dö ha jart människen i nöd. Dä enda dö ha fatt som tack jär skit i överflöd. Dö dröm dä deilbakas del den tin besöka vor mang, mänisken såm behövd lätt oppa trökke. Människen som rivd än bit bårti ålena holms katalogen a gnågge än stan mela fengra för att törk sä. Dö meins människen som hadd brattom, människen som seitte än stan länger a grubble oppa live som var tongt a slitsamt. Dö meins onga som skratte a grint da hä hadd henne nan olökk. Tank om dö hadd kånne berätt om allt dö ha seit a hårt. Tack du gammla utedass.
  • Comments(0)//sigge.warpgate.se/#post34

Gammgrållen

På BondskaPosted by Sigvard Tuesday, May 01 2007 18:50:53

Blog Image

Da man sta a sei uti gamfergusson a dröm sä deilbaka häre hä var förr i tin da man tjårt vä häst a traktora for ta över. Skamfile rostö a böglesä ha dö vorte. Unner all dä här ara ha dö starta a vöre arbetsvilli. De enda dö ha behövd jär na bänsin, olja a nan vattödråppa da a da. Än ha dö livslusta a arbetsvilja kvar, Kanske nalta trögare i startn, män hä val ju sä da man val nalta eller. Starta dö int vä startmotorn jär hä bära ta veva a dra nager värv sä jär dö i gang. Unner all de här ara ha dö slitte uti skogen, ven a timre skul tjöres fram deil väga. I blann ha lassa fasnä baki nan stortall a dö ha fatt slit för att komma lais, Voranna,slattanna a höstplöjnenga ha dö slitte vä, gatt varm sä dö ha före kok. Men da dö ha fatt än kallvattöhink ni tjilarn ha dö fortsäte som vanlit. Nö sta dö bära jära garn för att vara deil hands vä na trägårsjobb a skotta na snö om veintern. Tack du gamla grålle.

  • Comments(0)//sigge.warpgate.se/#post30

Bonska.

På BondskaPosted by Sigvard Saturday, April 28 2007 18:10:22

Han som int tål skojj ha int rolit.
Hä jär bra att kånna djam sakren bära man vait vårs man ha lagt däm.
Djidä int älft ganga kan hä lökkes.
Gruv dä int, hä dö gruv dä för hen just allri.
Tro man int oppa sä sjölv kan man int djära hä som jär märkvärdit.
Vä djära al mistaga i live, ätterat kånna mang va roli.
Hä som var märkvärdit förr i tin kan va ankelt i dag.
Hä som jär bra vä trang a sko, jär att man glamm a all ader betjYmmer.
Man kan aller betala för mötje för att fa vetta häre man ska djära.
Sä lang man int dji opp ha man int tappe.
All de nader ha fela utom jig sjölv.
Mötje väsan a lite ull sa han som kleft grisn.
Nolavein jär kall våda han än komm.

  • Comments(0)//sigge.warpgate.se/#post22
Next »